vi tänker idag

att vela är en illusion, att alltid på måfå ha tro. när du fått det du kunde tro, kommer det klämma i din sko. var detta allt. lyckan glömde jag på vägen, känslorna bojkottas, jag kastar långt siktar dock lågt vad mer saknas. en självkänsla, en oövervinnlig självkänsla, som får alla att falla på knä. på sommaren stämmer ordet in "lä", vid huskanten precis utanför. där behöver jag inte, nej inte sitta, då sanningens ögonblick får mig att springa. hus. lycka. barn. lycka. trädgård. lycka. ny gräsklippare lycka. stör inte, ingen reklam. själviskt. lycka. hej, svenska livet. jag träffade idag Göran, kal, stubb, mage, sockar med foppa tofflor, glasögon, och en inbestämd blick att inte vela något som helst självständigt utan frugan. Inget existerar, nej vi är som små barn som lyssnar på någon annan hela tiden. jag tror inte han hette Göran. resterande stämmer, hej

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0